Nadi en stad av korrugerad plåt med taxibilar från 1800-kallt

Lycka är:

1.       Att vara framme

2.       Att få checka in på hotellrummet redan klockan 7 på morgonen fast man inte har rätt till det förrän klockan 12.

3.       få ta en varm dusch o tvätta av sig

4.       att borsta tänderna

5.       att äta en engelsk frukost med ägg och bacon (inga muslimer här inte)

6.       att sova frukost (vi tvingade oss upp ur sängen klockan 12.30, men hade nog kunnat sova ett dygn)

7.       att veta att hela dagen och massor av dagar framöver är fri för oss att planera som vi vill

När dessa behov var avklarade begav vi oss in till stan för att fördriva lite tid och för att se hur folk lever här på ön. Vi hann med ett hindusikt tempel, där jag önskat till Vishnu via hans transportmedel - en oxe. (Det kan också ha varit en annan Gud, för det finns över 3000 att välja på och jag var inte helt uppmärksam på det som guiden berättade). 

Där hamnade jag i lite bryderi då det inte var helt enkelt att avgöra vad som var minst oartigt. Skulle vår tempelguide tycka att jag snikade på hans gudar, som jag så uppenbart inte tror på, om jag genomförde min önskan? Eller skulle han ta mera illa upp om jag negligerade det som han tror på och avböjde? Efter en stunds tvekan beslutade jag mig för att önska mig något. Nu vet jag inte om det är OK att avslöja vad jag önskade? Är det någon som vet hur det fungerar med hinduiska gudar?

Det känns ju dumt att förstöra min önskan genom att avslöja den här, nu när jag ändå har önskat till den mäktiga guden.

När den korta guideturen var slut kom det obligatoriska ”vill du vara med och donera pengar till de fattiga och hemlösa? Det är så klart frivilligt men ett bidrag vore bra”. Innan hade han berättat om att de bjöd hemlösa på mat ibland. Så hur kan man då tacka nej?

Det märks att vi befinner oss långt ut i Stilla Havet. Husen är inte vackra, bilarna är inte nya, husen är mestadels gjorda av korrugerad plåt, men jag kan upplysa om att den kommer i massor av klatschiga färger minsann. Bilar och maskiner är dyrt och svårt att transportera hit, därför kör man läääänge med de fordon man har. De taxibilar vi åkt i håller knappt ihop längre.

Det var ganska skräpigt inne i staden Nadi, inte så många turister, men massor av turistshoppar. Mellandagsrean har börjat även här så det går att köpa sin Hawaiiskjorta (som här kanske heter Fijiskjorta?) till nedsatt pris.