När vi var i Japan fick jag för mig att jag skulle köpa mig ett fint paraply. Jag tycker egentligen att paraplyer, som inte går att vika ihop är väldigt opraktiska och otympliga att ta med sig. Förutom då det regnar och blåser, för då är ju de hopfällbara helt värdelösa. Jag tenderar att välja litet paraply, men som sagt i Japan blev frestelsen av ett vinrött stort paraply med påsydda rosor alldeles för stor för att kunna motstå. Jag har sedan dess inte använt det stora paraplyet, men kämpat med att få det med mig på flygen.
På Singapore airlines gick det bra att ta med in i kabinen, men icke sa nicke på Virgin Atlantics, så nu har vi checkat in varsin väska och ett paraply. Min gissning är att jag aldrig mer kommer att se det helt igen.
Väskorna checkades in med flera kilos vikt tillgodo, vilket inte hade fungerat om vi inte skeppat hem saker i går.
När vi skulle betala på posten visade det sig att de inte tog kort, med några få dollars marginal kunde vi casha oss ut därifrån.
Planet är en och en halv timme försenat. Än så länge spelar det mindre roll, då vi har väntetid i London.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar