tisdag 1 januari 2019

När jag var rädd för en gecko och ödlan häromdagen


De är ingenting jämfört med den stora (minst tio meter!) STORA ödla (väldigt lik en kommodovaran) med blå tunga, som i dag hade bestämt sig för att bästa vägen till träd och buskage var under och mellan Tobbes och Lises solstolar. När jag väl fick syn på besten var det inte läge att sticka ner fötterna på backen och försöka ta sig därifrån. Taktiken var istället att be Tobbe locka ödlan till sin solstol (minns inte ens att jag har sagt det) och att samtidigt spela cool och inte röra sig. 

Så jag håller på att vana mig som Emma säger. Snart kommer jag att vara värsta ödlevännen. 

Nyårsafton i går var väldigt bra. Det var fint ordnat på hotellet med facklor och fyrverkerier. Vi hade tom fått egna nyårshattar som låg och väntade på oss vid vårt bord på restaurangen när vi kom dit. 



Ödlan jag berättade om häromdagen, var ganska liten, visade det sig i dag. 



Tänk vad roligt man kan ha med en hatt. 


Vår strand. Alltid rödflaggad hittills. 

Stranden igen. Tidigt på morgonen när alla sover.

Partystämning på vår resort

Så här tror jag att ödlan i dag såg ut. 

3 kommentarer:



  1. Efter mötet med varanen blir inte steget så långt till orangutangerna. God fortsättning mamma och pappa.




    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt klart så. Hoppas ni inte blåser bort i stormen. Nu har vi bara två dagar kvar innan vi reser vidare till orangutangerna.

      Radera
  2. Den var nog inte tio meter, men två med kropp och svans var den. Släkting med kommodovaranen. En av de största ödlorna i världen.

    SvaraRadera

Framme i Bangkok sedan ett dygn tillbaka

Vi är nu framme på vårt hotell och har botaniserat runt i omgivningarna inne på hotellet. Hotellet är bautastort och det finns många saker a...