Skålarna visar mängden mat som var till mig resp. Tobbe. |
Vi håller på för att ladda för sista kvällen här på Rasa Ria Resort. I morgon åker vi direkt efter frukost till orangutangerna i Sepilok.
Vi har haft det väldigt bra här. Vanligen brukar vi inte välja fullt så stora hotell, som vi gjort denna gången. Det kan från tid till annan bli mycket folk och jag kan få känslan av att allt är tillrättalagt och välsmort. Denna gången var det vad vi ville ha till att börja med på vår semester. Det har varit mycket lugnare de senaste dagarna. Poolen, utsikten och stranden har varit fantastiska. Det har inte gått att bada i havet pga maneter och starka undervattenströmmar. Men man har kunnat se rakt ut över horisonten och det är inte så illa. Jag har hört fågelkvitter, vågbrus och cikador.
Nästa två ställen ska vi bo på mindre hotell. Bara drygt 20 rum på vardera stället.
Hugaligen! Jag skulle verkligen inte vilja möta en tio- eller tvåmeters ödla!
SvaraRaderaHär hemma är det ödlefritt med regn och snö om vartannat.
Det ska verkligen bli spännande att få rapporter från er djungel-orangutang-näsapa-upplevelse. Önskar er många fina möten med de djur ni själva önskarträffa på.
Hittills har vi träffat på djur som vi själva valt. Även om vi hade en incident på vår resort i dag men en arg orangutang. Ha det världsbäst så berättar vi när vi kommer hem. Kanske man kan intressera Emma med en härmning av en varan?
RaderaVi ser fram mot orangutangmötet. Hoppas det inte blir allför många blöta pussar och hårda kramar. Här har det regnat hela dagen. I morgon är det trettondagsafton och vi är bjudna till Ann-Sofie och Bosse Käll. Kram mamma och pappa
SvaraRaderaDe enda kramar och pussar jag har fått är från Tobbe och de är väldigt välkomna. Jag håller mig hackihäl på Tobbe när vi rör oss framåt, men ibland glömmer jag bort mig och sveper i väg i förväg.
Radera